När kommer de första tänderna?

De första tänderna får barnet vanligen någon gång vid sex till åtta månaders ålder. Men tidpunkten varierar och barnet kan ha tänder redan vid födseln, även om det är ovanligt, eller få dem vid ett års ålder utan att man behöver oroa sig.

Vilka tänder kommer först?

Vanligtvis kommer två små framtänder i underkäken först, för att sedan följas av motsvarande tänder i överkäken. De första kindtänderna brukar komma vid ett och ett halvt års ålder. Vid tre år har barnet vanligen fått alla sina mjölktänder.

Varför heter det mjölktänder?

Människan får två uppsättningar tänder. De första tänderna, som kallas mjölktänder, är anpassade för det lilla barnets mun. Förmodligen har de börjat kallas mjölktänder för att de kommer fram när barn ammas, och för att de är vitare i färgen än nästa omgång tänder. Mjölktänderna heter också primära tänder, till skillnad från vuxentänderna som heter permanenta tänder.

Hur många mjölktänder får barn?

Sammanlagt får ett barn 20 mjölktänder, tio i överkäken och tio i underkäken.

Blir barn sjuka när de får tänder?

Oftast får barn tänder utan några besvär, men ibland kliar det i munnen när tänder bryter fram. Det kan därför vara behagligt för barnet med lätt massage av tandköttet, till exempel med en mjuk bitring eller att föräldern försiktigt gnuggar tandköttet med ett finger eller en mjuk tandborste.

Det händer att tandköttet blir irriterat eller att den nya tanden har svårt att tränga igenom tandköttet så att det blir en liten svullnad. Det kan till och med uppstå ett litet blåmärke. Bara om barnet verkar ha ont ska man gå till en tandläkare.

När ska man börja borsta barnens tänder?

När de första tänderna tittar fram är det dags för barnet att bekanta sig med tandborsten på ett mjukt och lekfullt sätt. Börja borsta morgon och kväll så snart de första tänderna kommit. Tanken är att tandborstningen ska bli en god vana så tidigt som möjligt.

Man kan även använda eltandborste på barn. Oftast behöver man anpassa borstens tryck mot tandytan, något som barnet behöver hjälp med ända upp i tio- till tolvårsåldern. Det är också viktigt att vinkla borsten rätt och att borsta varje tand.

Hur borstar man barnens tänder?

Barn behöver hjälp av vuxen med tandborstningen till minst tioårsåldern. Barnets finmotorik är inte så utvecklad att de klarar att borsta alla tandytor tidigare. En god idé är därför att göra tandborstningen till en trevlig stund av gemenskap med barnet. Tandborstningen kan göras till en del av barnets positiva kroppsupplevelse.

Om barnet är litet kan man borsta tänderna på det när barnet ligger på skötbordet eller i sängen. När barnet är lite äldre kan det stå och den vuxne sitta eller stå lite snett bakom och låta barnet luta huvudet mot den vuxnes arm. Oftast underlättas tandborstning, även på lite äldre barn, om barnet ligger ned med huvudet i den vuxnes knä. Det är då lättare att se in i munnen och komma åt tänderna längst bak, samtidigt som det är vilsamt för barnet.

För att se att man kommer åt med tandborsten ända upp på tandköttet en bit kan man sätta in ett finger i barnets mun och lyfta på läppen eller kinden. Tänderna borstas, eller rättare sagt gnuggas, med små rörelser fram och tillbaka. Detta för att tandborststråna ska komma in mellan tänderna och i fåran som bildas mellan tand och tandkött.

Eltandborsten borstar mer på kortare tid. Den lämpar sig därför till det lite större barnet som har många tänder och bråttom. Borsthuvudet kan ibland upplevas som klumpigt och det kan ibland vara svårare att komma åt i alla utrymmen än med en vanlig tandborste.

Vad gör man när barnet gråter eller inte vill ha hjälp?

Många föräldrar kan ibland ha svårt att borsta sitt barns tänder. Barnet vill inte, protesterar, gråter och det blir lätt bråk kring tandborstningen. Barn är olika, går igenom faser och medverkar olika vid tandborstning. En del barn slappnar av och då blir det lätt för den vuxne att komma åt och borsta. Tandborstningen blir till en mysig stund tillsammans.

Om barnet spänner sig, tycker det gör ont eller inte vill vara stilla måste den vuxne ändå försöka göra tandborstningen till något positivt. Några lösningar som passar alla barn finns inte. Det är, trots svårigheterna, bäst att inte ge upp. Om det känns väldigt svårt kan man kontakta tandvården. Problem med tandborstning kan bero på att det gör ont i barnets mun, men många gånger är det barnets egen vilja som testas på föräldrarnas tålamod.

Ska barn använda tandkräm?

Barnets tänder ska borstas med fluortandkräm morgon och kväll från det att första kindtanden bryter fram.

Tandkräm är ett bra sätt att tillföra tänderna fluor. Fluor är ett grundämne som stärker och skyddar tänderna mot hål, så kallad karies. Bäst effekt på tänderna har fluor när det används i tandkräm eller som fluorsköljning. Fluormängden som barnet sväljer får inte vara för hög eftersom det kan skada den växande tanden. Barntandkräm innehåller lite mindre fluor än tandkräm för vuxna.

Använd en tandkräm som barnet tycker om. Tandkrämen ska förvaras utom räckhåll för barnet och en vuxen ska portionera ut den. När kindtänderna tittar fram är det lagom att använda ungefär så mycket som ryms på barnets lillfingernagel.

Ska man låta barnen skölja munnen efter tandborstning?

Det är inte nödvändigt att skölja munnen efter tandborstning. Små barn klarar inte av att skölja och vid tandborstning ska endast lite vatten användas. För äldre barn, och vuxna, är det bra att avsluta tandborstningen med att låta tandkrämsskum och lite vatten sila runt mellan tänderna. Skölj inte mer och ät inte något på ett par timmar. På så sätt utnyttjas fluor i tandkräm på ett effektivt sätt.

Hur mycket fluor behöver barn?

Genom att borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm får de flesta barn, och vuxna, den mängd fluor som ger ett bra skydd för tänderna. Ibland kan det för en del barn, eller under vissa perioder, behöva tillföras mer fluor, till exempel genom fluorsköljning. Men barn under 12 år ska inte ges tillskott av fluor utan rekommendation av tandvårdspersonal.

Om man använder dricksvatten från egen brunn bör fluorhalten kontrolleras.

När kan barnen själva borsta sina tänder?

Barn behöver hjälp med tandborstning, även om de ibland tycker att de kan själva. Det är först vid nio till tio års ålder som barn har utvecklat den finmotorik som krävs för att klara av att borsta rent på tändernas alla ytor. När småbarn borstar blir det mest ovanpå tänderna, men låt barnet pröva och öva sig på att borsta tänderna. Tandborstningen kan börja med att barnet borstar själv en stund och sedan avslutas med att en vuxen hjälper till. Yngre barn behöver mer hjälp än de lite äldre barnen.

Det är viktigast med tandrengöringen på kvällen. En bra överenskommelse kan vara att en vuxen hjälper barnet på kvällen och låter det borsta själv på morgonen.

Är mjölktänder viktiga när de ändå ska bytas ut mot nya tänder?

Människan får två uppsättningar tänder, mjölktänder och permanenta tänder. Det kan tyckas onödigt att lägga ner mycket energi på tänder som ändå ska bytas ut, men det finns flera skäl till varför även mjölktänder är viktiga och behöver tas väl om hand:

• God hälsa och goda vanor grundläggs tidigt. Tandborstning morgon och kväll samt goda matvanor är en förutsättning för en god tandhälsa. Det gäller såväl för mjölktänder som för de nya permanenta tänderna.
• Barn ska inte behöva ha ont. Stora hål, så kallade kariesangrepp, kan göra ont och orsaka infektion i käkbenet. Det blir dessutom svårt att äta och barnet kanske inte får i sig den näring det behöver.
• Mjölktänder ger plats för de permanenta tänderna. Om en skadad mjölktand behöver tas bort i förtid kan det göra att sexårstanden vandrar framåt. Det blir då mindre plats för de nya tänderna som kommer senare.

   

Varför får barn hål i sina tänder?

Hål i tänderna, så kallade kariesangrepp, får barn av samma orsak som vuxna. Bakterier som finns i munnen och som fastnar på tänderna bildar syror av kolhydrater, till exempel socker, som finns i det vi äter och dricker. Syrorna fräter på tänderna, men saliven som är ett viktigt skydd för våra tänder motarbetar detta. Med salivens hjälp späds syran så småningom ut och sköljs bort. Viss syrafrätning klarar tänderna av, men om tänderna ofta och under längre tid utsätts för syraangrepp blir det så småningom hål i tänderna.

Får barn och ungdomar lättare hål i sina tänder?

Tänder som just kommit fram är extra känsliga för karies. En liten kariesskada på ett barn blir snabbare så stort att det behöver lagas än hos en vuxen. Tanden mognar allteftersom, bland annat genom att fluor lagras in i tanden. Det är därför extra viktigt att barn och ungdomar sköter sina tänder noga.

Mjölktänder har tunnare emalj än permanenta tänder. Därför sker kariesangrepp snabbare i mjölktänder.

Lagas mjölktänder?

Kariesskador behandlas olika bland annat beroende på hur stor skadan är och hur gammalt barnet är. Ytliga skador behandlas ofta på tandvårdsklinik med fluor, till exempel fluorlack. Större skador lagas oftast. Det kan ibland vara svårt att få fyllningarna att sitta kvar eftersom barnets bett hela tiden förändras och tänderna är så tunna. För att förhindra att ytliga skador blir större är den egna vården hemma extra viktig.

OBS! läs allt...

för ditt eget bästa...

du lär dig alltid något NYTT!


Rena tänder /       

Hjälpmedel och teknik

Regelbundna vanor ger friska tänder

Med goda vanor och bra skötsel kan man hålla tänderna
friska hela livet. Genom att gå till tandläkare eller tandhygienist
regelbundet kan man få kontroll över hur tänderna och tandköttet mår.

Två gånger om dagen
Munhygien handlar om att göra tänderna rena från
bakteriebeläggningar varje dag. Bakterier i munnen
kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation.
Därför är det viktigt att såväl barn som vuxna borstar tänderna
två gånger om dagen med tandborste och tandkräm. Dessutom
behöver man som vuxen göra rent ordentligt mellan tänderna med
hjälp av tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar, helst en gång per dag.

Borsta med små rörelser
Tandborsten är ett viktigt redskap när man rengör tänderna.
Med rätt teknik kan man borsta bort bakteriebeläggningar som
sitter på tänderna. Tandborsten ska vara mjuk och tät och den
bör bytas ut när stråna börjar spreta. En sliten och spretig
tandborste är inte effektiv. Det är viktigt att borsta alla tandytor,
utan att skada tänder eller tandkött.

Att borsta tänderna i en bestämd ordning minskar risken för att
man glömmer bort någon tandyta. Man är oftast mest noggrann i
början. Ett bra tips är att börja där det är svårast att komma åt, till
exempel på insidan av underkäken längst in. Bakteriebeläggningar
finns framför allt vid tandköttskanten och mellan tänderna. För att
beläggningar ska försvinna, gör så här:

• Vinkla borsten mot tandköttskanten och borsta både tänder
• och tandkött.
• Tryck inte borsten för hårt.
• Gnugga noga fram och tillbaka med små försiktiga
• rörelser på insidan, utsidan och tuggytorna.

Det är bra att börja och sluta borstningen på samma ställe varje gång.

Olika slags tandborstar

På apotek och på många tandkliniker går det att köpa tandborstar som
borstar flera ytor samtidigt. De kräver speciell teknik för att vara effektiva.
Tandvårdspersonal kan ge råd om hur man ska göra.

Elektriska tandborstar finns i många olika modeller. Studier har visat att
användning av eltandborste ökar möjligheten att få tänderna rena. Men
det är viktigt att komma ihåg att en eltandborste inte är någon "genväg".
Man måste fortfarande vara noggrann när man borstar sina tänder.

För att vara effektiv ska borsten ha ett roterande huvud, men ska precis
som den vanliga tandborsten innehålla mjuka och täta borststrån. En typ av
eltandborste har visat sig ta bort bakteriebeläggningar mer effektivt än en vanlig
tandborste. Det är den som har ett runt borsthuvud som roterar, egentligen rör sig
borsthuvudet snabbt i halvcirklar fram och tillbaka – oscillerar.

Man måste själv anpassa borstens tryck mot tandytan och flytta borsten
metodiskt tand för tand precis som när man borstar med en vanlig borste.
 Elektriska tandborstar kan särskilt underlätta för personer som har svårt
att klara tandborströrelserna med vanlig borste.

Tandtråd kommer åt där det är trångt
Tandtråd är ett bra hjälpmedel för att rengöra mellan tänderna.
Tandtråden är smal nog att göra rent även där det är trångt.
Den kan vara lite svår att styra i början, men med instruktion och
träning blir den mycket effektiv. Tandtråden kan vara rund, platt,
vaxad eller ovaxad. Den kan också vara preparerad med fluor och mintsmak.

Så här används tandtråd:

• Spänn tråden genom att vira den något varv runt
• pekfingrarna och fatta tag med tummarna, eller knyt
• ihop trådens ändar så att en ring bildas.
  
  
• För ner tråden mellan tänderna mot tandköttskanten.
  
  
• För sedan tråden fram och tillbaka upp mot tandens tuggyta,
• först mot ena sidan av tanden och sedan mot den andra. Upprepa
• mellan alla tänder tills alla tänder behandlats och glöm inte baksidan
• på tanden som sitter längst in i munnen.

För den som tycker att det är svårt att komma åt med händerna är
tandtrådshållare ett bra hjälpmedel. Hållaren passar till all sorts
tandtråd och det finns även hållare med förmonterad tandtråd för
engångsbruk. Hållare finns att köpa på apotek.

Det är bra att använda tandtråd före tandborstningen. Då kan
de bakterier som rivits loss mellan tänderna borstas bort.

Tandsticka bra om plats finns

Tandstickan ska helst vara trekantig, precis som mellanrummet
mellan tänderna längst ned vid tandköttet. Den är tillverkad av
trä eller plast, finns i olika tjocklekar och kan vara preparerad
med fluor eller mintsmak. Tandstickor är lätta att använda och
är ett bra hjälpmedel för vuxna om man har plats mellan tänderna.
För ungdomar, som ofta har mindre mellanrum mellan tänderna,
är tandtråd ofta bättre.

Så här används tandstickan:

• För in tandstickan mellan tänderna.
• Placera den plana eller platta sidan mot tandköttet.
• För tandstickan fram och tillbaka några gånger.
• Vinkla tandstickan så att den kommer i kontakt
• med så stor del av tandytan som möjligt.

Mellanrumsborste för stora mellanrum
Mellanrumsborsten borstar rent mellan tänderna och ser
ut som en liten flaskborste. Borsten består av en tunn ståltråd
 med nylonborst på. Den finns i olika storlekar och med olika
typer av handtag.

Det är viktigt att prova ut rätt teknik och storlek tillsammans
med tandvårdspersonal. Tekniken går i stort ut på att dra borsten
 mellan tänderna på samma sätt som med en tandsticka.
Mellanrumsborstar är bra om man har stora mellanrum
mellan tänderna eller har en tandbrygga.

Med vinkelborsten kommer man åt vissa ställen bättre

De allra flesta människor har skrymslen och ställen i
munnen där den vanliga tandborsten har svårt att komma åt.
En så kallad vinkelborste är bra på tuggytor med gropar och
fåror, bakom sista tanden och på insidan av tänderna, eftersom
den är både smidig och lätt att använda.

Proteser måste också göras rena

Bakteriebeläggningar bildas även på proteser, både på utsidan och insidan. Om bakterierna får sitta kvar kan de orsaka inflammation i slemhinnan i munnen.

Det är viktigt att man gör rent avtagbara proteser både morgon och kväll. Man kan borsta protesen med vanlig tandborste eller speciell protestandborste och flytande tvål. Om protesklister används för att protesen ska fästa bättre, ska detta tas bort vid rengöringen. Annars är risken stor att bakterierna växer i klistret.

Rengöring av andra gömställen
Vid andra typer av ersättningar som broar, kronor och implantat ska man få individuell information och instruktion av tandläkare eller tandhygienist.